Ända in i kaklet.

Idag körde Romeo ett supertufft pass med oss med mycket fokus på mage.
ÅÅH, så himla kul det var! Jag körde burpies och upphopp för första gången och fick ta en liten paus vid papperkorgen då jag trodde att morgonkaffet skulle komma upp igen men tuff som jag är höll jag det nere och körde vidare.
Efter 18 månader av stillasittande sjukgymnastik är min kondition lika med noll men den blir bättre och bättre för varje pass.

Jag fick ett jobbig låsning i ryggen i påsk som Magnus knäckte loss men den har bråkat ända sen dess men efter passet idag var den borta.
Man KAN inte vila sig i form. Någonsin!

Romeo och jag har en plan som jag kommer avslöja om några dagar – när jag kommer hem från Finland dit jag ska med Jessica och Malte.
Jag är SJUKT peppad!!

Om jag inte kan hitta någon att inspireras av så får jag vara min egen inspiration.

Laddad till tänderna.

Jag är på väg in till stan och ett brutalt EXTREMEFIT-pass med resten av galningarna.
 Jag har med mig systemkameran så jag ska knäppa av några bilder om jag hinner och kommer ihåg. :-)
 Batterierna är laddade! Nu kööööör vi!
 

Vem ska JAG inspireras av?

Simon Kachoa och Joshua Whipman.

Jag sitter i soffan och tittar ikapp på Biggest Loser från igår och gårdagens avsnitt handlar väldigt mycket om inspiration och motivation.
Förra årets vinnare, Simon Kachoa, besöker det gröna laget och peppar dem. Han är det levande beviset för dem alla att det faktiskt GÅR!

Trots att deltagarna på Biggest Loser är betydligt större än vad jag någonsin har varit så kan jag inte sticka under stol men att jag känner mig aningens avundsjuk på dem.
Om de bara gör jobbet så får de resultatet.
I det här programmet fungerar verkligen tesen: Ät mindre – jogga mer och du KOMMER se resultat för jag kan inte tänka mig att de skulle ta med deltagare som är annat än friska i grunden.

Det är härligt att se hur inspirerade deltagarna blir av Simon men jag kan inte låta bli att undra:
Vem är MIN inspiration?

I nuläget känner jag inte till någon som lyckats med det jag satt upp som mål och som gjort det med de sjukdomar och skador som jag haft och det gör mig lite nedslagen.
Det skulle vara skönt att ha någon att inspireras och kunna känna tillhörighet med de dagar då det känns tungt. Att kunna fästa ögonen på – eye on the price.
Att kunna titta på dem och veta att det KOMMER gå även om det är svårt. Men jag vet ju inte det..
Överallt läser jag bara om hur svårt det är att gå ner i vikt när man har antingen Hypotyreos eller Fibromyalgi och jag har ju båda.
Varför kan de inte ta ut varandra som två negativa mattetal?

Jag inspireras av Simon och även av en kille som heter Joshua Whipday. Han är en kille med en CP-skada som tränar bodybuilding. Det är fantastiskt! Han har inte full kroppskontroll och han har lyckats med det här! Det måste vara en otrolig inspiration för andra med samma handikapp.

Spring is in the air.

Så inspirerad och glad. Det bara spritter i kroppen.
 Idag laddar jag inför mitt EXTREMEFIT-pass i morgon.
 Det är absurt kul att känna svetten rinna ner i ögonen och hur benen darrar och jag är lite ledsen att det bara blir ett pass denna veckan men nästa vecka kör jag på som vanligt igen med tre pass.
 För det GÅR ju! :-)
 

Sköna skärgård.

Som balsam för själen.
 

En alldeles underbar påsk.

Jag har spenderat en alldeles fantastisk påsk ute i Skärgården på en ö man bara når med båt.
 Vi har busat, ätit och druckit gott, spelat kubb och åkt båt.
 ❤️❤️❤️❤️❤️
 
 

Vad säger man?

Han är min liksom! Hur lyckades jag fånga in den här underbaringen egentligen?
 

Fästingskräck och andra höjdare. :-)

Powered by WordPress | Designed by: suv | Thanks to trucks, infiniti suv and toyota suv
White Page